GEPHRAS / GEPHRAS2
  • Project
  • Team
  • User Guide
  • Dictionary
  • Activities
  • Cooperation partners
  • Bibliography
  • Contact
GEPHRAS / GEPHRAS2
  • Project
  • Team
  • User Guide
  • Dictionary
  • Activities
  • Cooperation partners
  • Bibliography
  • Contact

arma

[ˈaːrma]

arma

N + Adj/AdjP (or Adj + N)

Genoese Italian
arma antiga
[ˈaːrma (a)ŋˈtiːga]
arma antica
arma atòmica
[ˈaːrma (a)ˈtɔmika]
arma atomica
arma nucleare
arma automatica
[ˈaːrma ɔu̯tuˈmatika]
arma automatica
arma biològica
[ˈaːrma bju(ː)ˈlɔd͡ʒika]
arma biologica
arma chimica
[ˈaːrma ˈkimika]
arma chimica
arma esploxiva
[ˈaːrma espluˈʒiːva]
arma esplosiva
arma gianca
[ˈaːrma ˈd͡ʒaŋka]
arma bianca
arma inoffensciva
[ˈaːrma inufeŋˈʃiːva]
arma inoffensiva
arma potente
[ˈaːrma puˈteŋte]
arma potente
arma proibia
[ˈaːrma prwi(ː)ˈbiːa]
arma proibita
arma scarrega, arma descarrega [disus.]
[ˈaːrma ˈskarˑega], [ˈaːrma desˈkarˑega]
arma scarica
arma segretta
[ˈaːrma seˈgretˑa]
arma segreta

N + PrepP

Genoese Italian
arma à doî taggi
[ˈaːrmaː ˈdwiː ˈtad͡ʒi]
arma a doppio taglio
arma d’offeisa
[ˈaːrmaː d ɔˈfei̯za]
arma d’offesa
arma offensiva
arma da difeisa, arma de difeisa, arma da defeisa [disus.], arma de defeisa [disus.]
[ˈaːrmaː da diˈfei̯za], [ˈaːrmaː de diˈfei̯za], [ˈaːrmaː da deˈfei̯za], [ˈaːrmaː de deˈfei̯za]
arma da difesa
arma difensiva
arma da feugo / da ponta / da taggio / da tio
[ˈaːrmaː da ˈføːgu / da ˈpuŋtu / da ˈtad͡ʒˑu / da ˈtiːu]
arma da fuoco / da punta / da taglio / da tiro

N + relative clause

Genoese Italian
arma ch’a fonçioña ben
[ˈaːrma k a fuŋˈsjuŋˑa ˈbeŋ]
arma efficace

N + Prep + N (arma)

Genoese Italian
ciammata a-e arme
[[t͡ʃaˈmaːtei̯ ˈaːrme]
chiamata alle armi
ciassa d’arme
[ˈt͡ʃasˑa d ˈaːrme]
piazza d’armi
pòrto d’arme
[ˈpɔːrtu d ˈaːrme]
porto d’armi
trafegante d’arme
[trafeˈgaŋte d ˈaːrme]
trafficante d’armi

V + N (DirObj or its predicative complement)

Genoese Italian
abbassâ e arme
[abaˈsei̯ ˈaːrme]
deporre le armi
accattâ unn’arma
[akˑaˈtaː ˈaːrma]
acquistare un’arma
comprare un’arma
addeuviâ unn’arma, deuviâ unn’arma
[adøːˈvjaː n ˈaːrma], [døːˈvjaː n ˈaːrma]
usare un’arma
impiegare un’arma
affiâ unn’arma
[aˈfjaː n ˈaːrma]
affilare un’arma
arretiâ unn’arma (à qcn.), retiâ unn’arma (à qcn.)
[areˈtjaː n ˈaːrmaː kwarkeˈdyŋ], [reˈtjaː n ˈaːrmaː kwarkeˈdyŋ]
ritirare un’arma (a qcn.)
sequestrare un’arma (a qcn.)
asconde unn’arma
[asˈkuŋde n ˈaːrma]
nascondere un’arma
bandî unn’arma
[baŋˈdiː n ˈaːrma]
bandire un’arma
carregâ unn’arma
[karˑeˈgaː n ˈaːrma]
caricare un’arma
consegnâ unn’arma
[kuŋseˈɲaː n ˈaːrma]
consegnare un’arma
depoñe unn’arma
[deˈpuŋˑe n ˈaːrma]
deporre un’arma
descarregâ unn’arma
[deskarˑeˈgaː n ˈaːrma]
scaricare un’arma
detegnî unn’arma
[deˈteɲiː n ˈaːrma]
detenere un’arma
dirizze unn’arma contra qcn.
[diˈrizˑe n ˈaːrma ˈkuŋtra kwarkeˈdyŋ]
dirigere un’arma contro qcn.
rivolgere un’arma contro qcn.
manezzâ unn’arma
[maneˈzaː n ˈaːrma]
maneggiare un’arma
manovrâ unn’arma
[manuˈvraː n ˈaːrma]
manovrare un’arma
piggiâ e arme
[piˈd͡ʒei̯ ˈaːrme]
prendere le armi
pontâ unn’arma contra qcn. ò qcs., pontâ unn’arma in sce qcn. ò qcs.
[puŋˈtaː n ˈaːrma ˈkuŋtra kwarkeˈdyŋ ɔ kwarˈkɔːsa], [puŋˈtaː n ˈaːrma ŋ ʃe kwarkeˈdyŋ ɔ kwarˈkɔːsa]
puntare un’arma contro qcn. o qcs.
puntare un’arma su qcn. o qcs.
pösâ unn’arma
[pɔːˈsaː n ˈaːrma]
posare un’arma
repiggiâ e arme
[repiˈd͡ʒei̯ ˈaːrme]
riprendere le armi
sequestrâ unn’arma
[sekwesˈtraː n ˈaːrma]
sequestrare un’arma
tiâ feua unn’arma
[ˈtjaː ˈføːa n ˈaːrma]
tirare fuori un’arma [fam.]
sfoderare un’arma
vende de arme
[ˈveŋde de ˈaːrme]
vendere armi
vietâ unn’arma
[vje(ː)ˈtaː de ˈaːrme]
vietare un’arma

V + N (IndirObj or its predicative complement, or else agent complement)

Genoese Italian
ciammâ (qcn.) a-e arme
[t͡ʃaˈmaː kwarkeˈdyŋ ei̯ ˈaːrme]
chiamare (qcn.) alle armi
criâ a-e arme
[ˈkrjei̯ ˈaːrme], [ˈkrjai̯ ˈaːrme]
chiamare alle armi
traffegâ co-e arme, traffegâ in arme
[trafeˈgaː kweː ˈaːrme], [trafeˈgaː in ˈaːrme]
trafficare in armi
trafficare armi

Further structures

Genoese Italian
fâ passâ qcn. (da) pe-e arme
[faː paˈsaː kwarkeˈdyŋ da pei̯ ˈaːrme]
far passare qcn. per le armi
(= ‘giustiziare qcn. mediante un’arma’)

arma as (part of an) IndirObj (including subordinate clauses)

Genoese Italian
vegnî à l’arma gianca [disus.]
[veˈɲiː a l ˈaːrma ˈd͡ʒaŋka], [veˈɲjaː l ˈaːrma ˈd͡ʒaŋka]
parlare con sincerità
parlare con schiettezza

arma as part of comparative phrasemes

Genoese Italian
ëse comme unn’arma à doî taggi
[ˈeːse ˈkumˑe n ˈaːrmaː ˈdwiː ˈtad͡ʒˑi]
essere un’arma a doppio taglio
(= ‘azione volutamente dannosa che può avere ripercussioni negative indesiderate su chi la compie’)

arma as part of communicative phrasemes

Genoese Italian
A-e arme!
[ai̯ ˈaːrme], [ei̯ ˈaːrme]
Alle armi!

Historical phrasemes found in DESGEL

Genoese ancient Genoese
A-e arme!
criando all'arma all'arma ogni gharzon (1747: DESGEL)
arma gianca
sercando un’arma gianca d’uria e buria (I m. s. XVII: DESGEL)
criâ a-e arme
criando all’arma all’arma ogni gharzon (1747: DESGEL)
pösâ unn’arma
voî ghe farei posâ ri arme à terra (1771: DESGEL)
«Vegnî à l’arma gianca».

[ZE] O scignificato de st’esprescion idiomatica, ancheu feua de deuvia, o l’é rappresentou da unna persoña che, con unna spâ pontâ verso a tæra (ò sæ, unna de tante «arme gianche» ch’existe), a parla con franchessa e sinceritæ à unna segonda persoña.

[IT] Il significato di quest’espressione idiomatica, oggi disusata, è rappresentato da una persona che, con una spada puntata a terra (ossia una fra le tante «arme bianche» esistenti), parla con franchezza e sincerità a un secondo individuo.

[EN] The meaning of this idiom (lit. ‘to come to a white/blank weapon’, ‘to speak freely’), which is no longer in use, is portrayed by a person in dark clothing speaking to another honestly and bluntly, while holding a white sword (one of the so called “arme gianche”, ‘white weapons’) that is pointed to the ground.

[DE] Die Konzeptualisierung dieses heute nicht mehr gebräuchlichen Idioms (Bedeutung: ‘in aller Offenheit sprechen’, wörtl. “zur weißen / blanken Waffe kommen”) wird durch einen Mann in dunklem Gewand dargestellt, der mit einem anderen offen und unverblümt spricht und sich dabei auf ein Schwert (somit auf eine der sog. “blanken Waffen” bzw. “Blankwaffen”) stützt, das er in Händen hält und welches entsprechend der wörtlichen Bedeutung weiß ist.
© Autelli, Erica / Lusito, Stefano / Konecny, Christine / Toso, Fiorenzo (2018-2021, A-C): With linguistic support by Alessandro Guasoni and drawings by Matteo Merli.
© Autelli, Erica / Konecny, Christine / Guasoni, Alessandro / Imperiale, Riccardo / Lusito, Stefano / Toso, Fiorenzo (2020-2025, D-Z): With drawings by Matteo Merli.
This work is licensed under CC BY-NC-ND 4.0
Login